Jag är så trött på feminism

417649 10150727124190499 576530498 11880590 1016488684 n 194009055 Jag är så trött på feminismFör någon månad sen så blev det nationellt ramaskri i Sverige, eftersom en tant med hårig armhåla hade råkat synas mitt i sändning under melodifestivalen. ”Usch vad äckligt” tyckte många, och vips hade en motståndsrörelse skapats. Kvinnor höjde feminismens fana, och marscherade stolt medan de visade upp sina ludna kroppar.

En av de som instinktivt kände ”upp till kamp!” var en ung tjej, som skaffade sig en rejäl raggarsträng och lade upp den till allmän beskådan. En raggarsträng är alltså det hår som naturligt växer under naveln och nedåt. Nu har jag inte kollat copyright och dylikt på bilden, men så som den slungats runt på Facebook så kan det väl knappast finnas nån sådan kvar. Säkert fem-sex gånger såg jag den som någon slags nyhet där.

Efter ett tag blev jag grinig, och skrev att jag sett den där bilden tillräckligt nu. Ett ganska lågmält men irriterat meddelande till alla som kände sig träffade. Svaret lät inte vänta på sig. Inom några sekunder hade en kvinnlig bekant svarat att jag kunde logga ut från Facebook och aldrig mer komma tillbaka, och att jag inte skulle bli saknad. Jag trodde först att hon skämtade, men sen drog jag mig till minnes att hon tillhör de lite mer radikala feministerna. Detta var inte på skoj.

Varför är feminister alltid är så arga? Det finns några saker man inte får göra i det här landet, och det är att säga att man inte tänder på tjocka människor, på något sätt påtala att det finns problem med hur invandringen sköts, och att inte vara feminist. Själv skulle jag aldrig i livet kalla mig feminist, och detta beror bara på att feminister har skaffat sig ett så dåligt rykte – åtminstone hos mig. SJÄLVKLART är jag för jämställdhet, det säger ju sig självt. Vi lever på 2010-talet, jag tror inte att det finns någon under 40 år som på fullaste allvar tycker att kvinnor är sämre eller förtjänar sämre villkor. Come on, vad är det för trams?

Men jag kallar mig inte feminist, eftersom alla feminister jag träffat har betett sig som min arga Facebookbekanta. Samtliga har varit sura, cyniska, och bittra på världen. Män har alltid varit svin i deras ögon, och har de inte uttryckligen svurit deras skruvade kvinnochauvinist-ed så har man automatiskt varit skräp. Sånt äcklar mig.

Och samma sak känner jag om det här med att ha håriga armar eller raggarsträng. Det äcklar mig på två plan. Dels gällande mina personliga preferenser; jag tycker att det är fruktansvärt fult med överdriven hårväxt på kvinnor. Och det säger jag inte för att jag är en vidrig människa som tycker att kvinnor ska underkasta sig mig, utan för att jag helt enkelt inte tycker att det är snyggt. Jag kan raka mig under armarna om jag nu träffar en kvinna som inte tolererar att jag har hår där, det är inga problem. Jag tänker inte totalvägra av principskäl. Jag förstår inte varför det ska bli ett sånt liv om allting. Varför får inte jag tycka att det är fult utan att någon ska komma och säga att jag är en mansgris för det?

”Jamen, varför får då inte dessa kvinnor ha hår var de vill utan att DU ska komma och säga att det är fult?” undrar ni. Och det för mig till varför jag äcklas på ett ideologiskt plan också. Män och kvinnor får ha hår precis var de vill för mig. De får ha vilka åsikter de vill. De får bli kära i vilka människor de vill. Och så vidare. Men problemet är att de har sitt kontroversiella hår just för att provocera. Skulle de inte vilja provocera så skulle de inte heller lägga upp raggarsträngsbilder på Facebook. Det är det jag äcklas åt.

Inget ont mot dem som faktiskt inte har som syfte att provocera, dock. De som har hår var de vill för att de trivs så, och sedan står emot frestelsen att låta hela världen veta. Visst, det var omoget att folk överhuvudtaget reagerade över melodifestivaltantens lurviga hålor, men feminister: Om ni nu är så vettiga som ni vill få oss att tro så borde ni stå över sånt där. Låt det bara vara. Annars påvisar ni bara åter igen just varför jag inte vill kalla mig feminist.

Nyckelord: , , , ,

  • N

    Fast.. hon skaffade ju den inte egentligen. Hon hade den redan, det enda hon gjorde var att sluta anpassa den efter omvärlden (i.e raka bort den om hon nu gjorde det från början)

    Man skaffar inte kroppshår, isåfall skulle det gå omkring många fler killar med fullvuxna mustascher, man har det eller tar bort det. =P

  • http://netza.se/blog netza

    Det största problemet låg ju i att det gick så långt att tjejen i melodifestivalen blev mordhotad – för lite armhår! Därför startades kampanjen för att visa att kvinnor ser ut sådär, och kvinnor har rätt att se ut som de vill utan att folk ska bry sig, vilket du uppenbarligen gör.

  • http://bloggskriket.blogspot.se Moa

    Jag håller med N. Det är inte så att kvinnor helt plötsligt skaffar sig tokigt kroppshår bara för att de vill provocera. De slutar helt enkelt följa normen och vågar vara sig själva, håret finns ju där. Det är ju de som rakar sig som gör ett aktivt val, de andra är ju helt enkelt bara passiva..

    Man vill inte provocera bara för att man har håriga armhålor och ett linne på sommaren, för även håriga kvinnor får klä sig som de vill under varma sommarmånader. Det är omgivningen som blir provocerad, för de anser att en kvinna ska se ut på ett visst sätt för att ens få kalla sig för kvinna. Man är osexig, man är ofräsch, äcklig och ohygienisk och man är sjukt okvinnlig. Det är sådant man får höra när man inte rakar sig och det är rätt trist att andra faktiskt har så himla många åsikter om sådant som inte berör dem. Jag anser inte att man behöver tycka och tänka högt och lågt om andras kroppar, det finns ju ingen anledning liksom.

    • http://blogg.danielwerner.se Daniel

      Fast det där med att ”skaffa hår” eller ”sluta raka sig” tycker jag är en himla petitess, för det som mitt inlägg handlar om är att de har hår. Sen är det struntsamma om de trollar fram en mustasch eller slutar raka sig så att mustaschen långsamt växer fram, för de HAR iaf en mustasch de inte haft förut.

      Kontentan är fortfarande den att de slutar raka sig för att provocera. Jag ska inte dra alla över en kam, det finns trots allt de som har hår var de vill för sin egen skull, dem tänker jag inte angripa. Men det mitt inlägg behandlar är alla dessa äckelfeminister som slutar att raka sig enbart för att skapa debatt och de facto provocera. Tjejen som skaffade raggarsträng skulle ju omöjligt publicerat sin bild på Facebook annars, t.ex.

      Jag menar, jag har haft både håriga, rakade, och ansade armhålor genom tiderna. Det är lite beroende på säsong och smak och hur mycket jag orkar anstränga mig. Men inte tycker jag att någon annan måste veta? Jag förstår inte varför allt i feministernas värld måste vara statements.

      • http://bloggskriket.blogspot.se Moa

        Ja, men anledningen till att den finns där NU är ju för att man helt enkelt slutar att bry sig om vad andra säger. Och därmed låter håret vara ifred. Och bilden med tjejen som har raggarsträng lades ju upp i den facebook-grupp som handlade om att kvinnor skulle ta håret tillbaka och visa att kvinnor visst är håriga och att det är naturligt och att man inte förtjänar att mobbas på internet för att man inte passar in. Men det kan kanske vara så att vissa tycker det är roligt att provocera, för att människor så lätt låter sig provoceras! Uppenbarligen så tycker ju tillexempel du att det är värt ett helt inlägg och du kallar dem dessutom ”äckelfeminister”, så det måste finnas något hos hår på kvinnor som väcker sådana känslor… Varför gör det det, kan man ju undra. Och det är ju lite DET som är grejen.

        • http://blogg.danielwerner.se Daniel

          Tja, jag tillhör förmodligen dem som låter mig provoceras väldigt lätt. Men det är en helt annan diskussion. Varför känner dessa äckelfeminister ett behov att provocera? Och varför är de så arga?

  • Sandra

    Det är då du tar och showar off ditt skägg och säger ”I WILL NOT SHAVE” :D

  • http://bloggskriket.blogspot.se Moa

    Hm. Skrev ett inlägg som inte postades…

  • http://crypo.blogg.se/index.html Christian

    Du skulle vara ihop med min tjej istället för jag. Jag tjatar på henne att hon INTE SKA RAKA SIG överallt på kroppen men hon gör det ändå. Och hon är världens äckligaste feministtjej jag någonsin träffat. That’s why I love her…

  • isa

    asså dom gör ju detta bara för den enorma reaktionen som blev på att någon hade hår under armarna där på mello. Vill väl typ göra en motreaktion, för de andra rasade verkligen mot hon som va där med armarna i luften. Och det tycker jag är ganska bra, ifrågasätta normerna lite liksom.
    Sedan tycker att det är lite konstigt att det blir ”arga feminister” när det ifrån början var de ”arga mansgrisarna” (eller vad man nu ska kalla dom) som startade det hela. Men kan hålla med om att rakat känns fräschare… (även om det säkert bara är för man är van vid det)

  • Christopher

    Men för fan Daniel, att du provoceras är inte en helt annan diskussion. Att du provoceras så mycket av att kvinnor visar att de har hår på olika delar av kroppen (som inte är socialt accepterat, aaaahhh!) är ju ett tecken på att någonting är snett. Du borde kanske ta och slappna av lite. Inte bry dig för mycket i det. Inte göra en grej av det. För kanske, en dag Daniel, slipper du se dessa provokativa bilder! För då har det blivit norm att kvinnor får låta sitt hår växa som det vill utan att få skit för det, därav inget behov längre att ”provocera” på Facebook.

    • http://blogg.danielwerner.se Daniel

      Eh, jo, det är en helt annan diskussion faktiskt. Mitt inlägg handlar om dessa s k ”äckelfeministers” ilska, och vilja att provocera folk. Och det som jag i detta fall provoceras av är att de känner att de måste publicera denna sortens bilder. Jag blir inte det minsta provocerad av att det existerar kvinnor som har hår.

  • Ebba

    Vill bara påpeka att det ju är skillnad på att vilja provocera i största allmänhet, bara för att få en reaktion vilken som helst, och att provocera som en del av en politisk kamp som man upplever som nödvändig. Att en del feminister är väldigt arga beror förmodligen på att de upplever verkligheten som extremt ojämställd för män kontra kvinnor. Jag har inte själv den radikala verklighetsbilden, och är inte så arg av mig, men jag kan ändå förstå att man kan odla ut hår och visa på Facebook som en solidaritetshandling och för att på långt sikt motverka ojämlika utseendenormer. (Sen att du kanske inte upplever dessa normer som ett politiskt problem är ju en annan sak — jag menar bara att provokation inte är av ondo i sig.)

  • DinBlivande

    Läs ”How To Be a Woman” av Caitlin Moran, käre Daniel. Rolig bok, fylld med kunskap och humor.

    Och det där med underkastelse, jag vet en rolig lek vi kan leka när du har tid ;)

  • http://openmindedforanything.blogg.se/ Baba Jaga

    Hej Daniel!
    Såg ditt inlägg och ja du har både rätt och fel!

    Rätt!
    Att det är faktiskt otroligt fjantigt att göra ”statements” bara för sakens skull. De är ju egentligen inte pålästa och särskilt engagerade utan bara vill ryta till för att det är kul att göra det.
    Dessa människor kan sällan citera ”Simone de Beauvoir” eller ”Emma Goldman” eller någon av de gamla feministerna klockan 3 på natten som jag kallar det.De människorna gör inte debatten seriös utan drar ner den i ”whine-for-the-funzies”-träsket.

    Fel!
    Att du utgår från att dina preferenser är det rätta och att folk faktiskt vill höra dem. Inget kön som kvinnor har haft i århundrade haft i uppgift att lyssna på just ”manliga preferenser” utan att ha bett om de i första hand. Inte en enda tjej vill sitta och höra att du gillar exempelvis ”rödhåriga tjejer med små bröst som klär sig skjorta och kort kjol”.

    Det är det som är själva problemet.

    Dina åsikter (eller mäns åsikter i allmänhet) värderas alltid högre för att man har bestämt så. Det är mer okej att en man visslar på en tjej än en kvinna visslar på en man.
    Dessa små hej-nu-ska-jag-tala-om-för-dig-vad-jag-tycker-om-kvinnors-utseende incidenter är det som är själva kärnan i varför utseendekraven på kvinnor förblir.

    Jag som kvinna blir faktiskt vansinnigt trött på det där ”Bara så du vet”-snacket av killar att jag vill spy.

    Det som är dock är trist är att feministerna du tar upp inte ifrågasätter detta utan trycker en luddig armhåla och tycker de är så rebelliska.

    Man måste faktiskt börja ifrågasätta mer varför män har privilegiet att diskutera kvinnors kroppar eller intelligens utan att ta ansvar för att det skadar.

  • http://www.anncharlottemaned.wordpress.com Ann-Charlotte

    Men varför bli provocerad av lite hår? Och är det verkligen så himla ickePK att säga att man inte är feminist? Snarare får man ju stämpeln ”Du hatar män och vill ta över världen!!!” om man säger att man är feminist ^^ Och är feminister verkligen så arga? Jag menar, argare än andra i diskussioner med personer de inte kommer överens med? Det tror jag faktiskt inte. Umgås mycket med feminister själv och det är ju bara ett ord. Det är att ta ställning, visst – Men jag känner lika många som högt förklarar att de är minsann inga feminister men de står för precis samma värderingar.

    Just hårgrejen startade ju som någon kommenterade av att en kvinna blev både mordhotad och äckelförklarad av en hel mobb med män och där fanns det ju verkligen anledning att uppröras, ta upp det till debatt och diskutera. Ska en kvinna verkligen inte kunna visa upp en hårig armhåla år 2012 utan att bli mordhotad och klistrad över facebook, där män och kvinnor förklarar hur äcklig/oknullbar osv osv hon är?

    Sen är det ju lustigt att många verkar tro att kvinnorna som sedan ville visa stöd och la ut sin armhåla (och annat hårigt :) ) på facebook liksom pressat fram detta hår över natten. Hehe, aldrig tänkt på att de haft de hela tiden?

    Nä, med tanke på hur många som upprördes av lite hår är det bara ett tecken på att det behövs mer håriga bilder. Det är ju sällan man hör uppror och mordhot för att en reklambillboard finns på fler ställen så man ”tvingas” se den flera gånger.

    Många av kommentarerna var ju också otroligt knäppa ”Om min tjej skulle ha hår under armarna skulle jag slå henne” ”Dö era äckliga feministsvin”.

    Tror spontant att du kom in efter detta – Feministkompisen/bekant hade varit inne och läst tusen störda kommentarer och sorterade sonika in allt hårmotstånd i samma kategori – Douchebag. Orättvist absolut, men orken till debatt sinar ju efter ett tag.. Du får ju förklara vad du menar, sen kanske ni inte tycker samma sak i alla fall och inser att ni hade nog inte så himla mycket gemensamt.

    Och givetvis får du tycka att håriga kvinnor är fult. Men säga åt vilka bilder på kvinnor som ska visas upp.. Nä, det är inte ditt beslut.
    Fortsättningsvis var ju inte hårbilderna till för provokation på det sättet. Utan för att visa att kvinnor ska kunna ha hår offentligt utan att bli kallade namn och eller hotade.

    Skulle man istället ta exemplet homosexuella och säga ”Ah men ni får va homos för min skull så länge ni inte visar det på stan. Jag däremot som är hetero får visa det på stan”. Liksom wtf.

    = ”Ni kvinnor får ha hår för min skull så länge ni inte visar upp det ute, jag däremot som man får göra det”.

    …..

    Sen kan jag ju själv tycka att hårgrejen tog sådana fasanfullt stora proportioner, men jag antar att det har med den allmänna spridningen av saker och ting nu för tiden. För 15 år sen hade ursprungskillen sagt att ”kvinnor med håriga armhålor borde inte få synas ute” till max fem kompisar och om han varit riktigt ambitiös skrivit en insändare i tidningen liksom^^

    I blame it on facebook.

    • http://blogg.danielwerner.se Daniel

      Alltså, jag som man tänker inte visa upp om eller var jag har hår eller inte. Jag tycker inte att det är något att behöva visa som nån slags statement.

      Jag förstår inte riktigt detta med att feminister/kvinnor verkar tycka att män får göra en massa saker som inte kvinnor får. Jag ser allvarligt talat inte detta. Kvinnor tvingas inte höra på manliga preferenser mer än vi män tvingas höra om kvinnliga preferenser. Både män och kvinnor bombarderas med sådana saker vare sig vi vill eller inte.

      Att hårtanten blev mordhotad och äckelförklarad osv, det tyder bara på extrem omognad bland dessa män OCH kvinnor. Detta är ju ännu en grej som ”feministerna” inte tar upp – det är alltid bara män som är onda och ogillar hår, trots att det var både män och kvinnor som kommenterade negativt – om än flest män.

      Jag tycker inte att mäns åsikter värderas högre, inte i Sverige åtminstone. Det HAR varit så, men 99,9% av detta är borta enligt min erfarenhet. Absolut, det är fortfarande högre andel män i styrelser och blabla, men detta beror på att det har varit så historiskt. Jag är fett emot att kvotera in kvinnor bara pga det. Visst, det har varit diskriminerande förr i världen, men vi kan inte krysta fram allting. Vissa saker får man acceptera kommer att ändras över en något längre tidsperiod, så länge folk har rätt mindset. Och som sagt, de allra flesta fattar ju det här med jämställdhet idag.

      Nåja, nu blev det en lite djupare debatt än jag tänkt mig.

      • http://blogg.danielwerner.se Daniel

        Och just ja: Det är ingen (iaf inte jag) som sagt att kvinnors hår har trollats fram över en natt, det vet jag inte var det kommer från. Men de har lagt upp bilder på sitt hår samt delat det med tusentals människor under en natt.

      • http://bryngelsbetraktelser.blogg.se gf på schulmanblogg :-)

        det finns inget som hindrar kvinnor att starta egna företag där dom kan sätta hela sin kvinnliga bekantskapskets i styrelsen.

  • http://openmindedforanything.blogg.se/ Baba Jaga

    Daniel! Det handlar inte om att krysta.
    Om du har rikedomar och makt så vill du aldrig ha mindre.

    Det är det som är själva fundamentet inom patriarkatet. Män trivs och är bekväma att de kan fatta beslut åt kvinnor, där kvinnor alltid betalar notan.

    Ingen kvinna skulle göra sig fin och fjanta runt som en levande Barbiedocka om det hade varit kvinnor som hade makten. Då skulle kvinnor slippa ”Vill du vara fin så får du lida pin”.

    Jag vill inte lära dig om feminism och berätta och säga hur allt ligger till. Du måste fråga dig själv och du måste börja fråga andra,varför är det så här? Vem tjänar på det? Vilken effekt och hur påverkar det ett samhälle långsiktigt?

    Det är då du blir en sann feminist. Inte den där flummiga tjejen som går klädd i Indiska och är med i AFA och älskar rabarber té och Promoe och skriker halsen röd bara för att framhäva sig själv.

    Jag vet inte men folk som är något behöver inte berätta det. Utan det handlar om diskussion och samtal.Att kunna sitta och prata om det utan hets och påhopp.

    • http://bryngelsbetraktelser.blogg.se gf på schulmanblogg :-)

      well, vad du inte fattar är att kvinnor har exakt samma rättigheter och möjligheter som män i dagens sverige. sen att dom inte tar vara på den möjligheten är en annan sak. lathet kan vara en förklaring. att ej våga ta risker en annan.

  • http://bryngelsbetraktelser.blogg.se gf på schulmanblogg :-)

    ja dessa evigt kränkta hens. inget att egentligen ta på allvar. F! fick 0,40 % vid senaste valet, det tyder på att folk inte brys sig om feministisk propaganda :-)

  • Anna

    Nu har jag inte hunnit läsa de tidigare kommentarerna, men jag tänker såhär: den mest intressanta diskussionen borde föras kring de normer som finns i vårt samhälle och formar oss, både på ett för oss medvetet och omedvetet plan. Varför majoriteten av tjejerna i min klass började raka sig under armarna vid 12 års ålder ”för att tjejer ska göra det” kan t.ex. funderas kring på ett djupare plan. Vad är det EGENTLIGEN som styr att 12-åriga flickor ska vara hårlösa under armarna och inte 12-åriga pojkar. Osv osv. Jag skriver direkt ur mina tankar nu och varnar lite sent för luddighet.

    Hur som helst: är inte provokation det som ofta för samhället framåt på något sätt? Kan inte allt som tydligt bryter mot normen uppfattas som provokation oavsett ”provokatörens” avsikt? Om jag t.ex. tycker att håriga ben är det vackraste och sexigaste som finns måste jag väl få säga det med glädje och stolthet utan att det ska uppfattas som att jag provocerar? Jag kanske 1) bara vill delge min åsikt, 2) vill öppna andras ögon för möjligheten att se på samma sätt som jag, 3) bara vill provocera lite.

    Jag hoppas att du funderar mer, och aldrig slutar fundera, kring begreppen jämställdhet, feminism, normer (mm) och vad de innebär. Vad de innebär för de flesta och vad de innebär för dig. Jag hoppas att du också ifrågasätter dig själv i dina funderingar, jämt och ständigt.

    Väl mött, unge Werner. Åsikter kan alltid ändras, på gott och ont.
    Mvh en diskussionsglad feminist och provokatör.

    • http://blogg.danielwerner.se Daniel

      Jag tycker att det är helt fucked up att folk överhuvudtaget gör saker för att normen kräver det (nu pratar vi alltså exempelvis armhålsrakning osv, inte det faktum att normen kräver att man inte bajsar på trottoaren). Att tjejer i lågstadiet börjar skaffa stringtrosor osv. Det är sjukt. Och det är inte det jag reagerar mot.

      Däremot tycker jag inte om att folk måste provocera andra. Jag kan ju förvisso aldrig veta om någon gör nåt för att provocera eller för att delge sin åsikt, men det beteende jag märkt bland en majoritet av feminister är att allt handlar om statements och att uppmana till debatt på ett ”rub it in your face”-igt vis.

      Kort sagt: Folk får ha hår var de vill, man måste inte (och bör inte, enligt mig) visa upp detta för alla. De som klagar på sådant är tramsiga. Jag klagar på det provokativa i feministernas natur, inte det faktum att vissa har hår på ”onormala” ställen.

  • Anna

    Ok, ok, en motfråga såhär innan läggdags:

    För alla människor som inte känner sig passa in i olika normer, kan det inte uppfattas som provocerande och ”in your face”-igt att ständigt mötas av menande blickar för att armhålan råkar vara lite hårig? I förhållande till en sådan ständigt pågående normprovokation kanske en liten provocerande raggarsträngsbild (t.ex.) som svar kan ses som ganska mild. Kanske är det, när man tänker efter, inte någon provokation alls, utan enbart ett milt och förväntat sätt att sätta ner näven aningen bestämt i bordet?

    Tänk på det! Och du behöver inte svara snabbt, eller alls för den delen. Det viktigaste, och roligaste, är att tankarna far runt. Vrid och vänd! I know I will!

    • http://blogg.danielwerner.se Daniel

      Jo absolut, extremt provocerande. Tramsfolk som håller på och har åsikter om var folk har hår och inte.

      Fast grejen är att jag inte tycker att det är en liten provocerande raggarsträngsbild. Nu var det hon som blev galjonsfigur för det hela, men jag tycker att det är sådär hela tiden. Det är som att den här sortens feminister (dvs de som hörs och syns just pga sin aggressivitet) har startat en motståndsrörelse där alla gör vad de kan för att provocera.

      Och det är det jag stör mig på. Mata inte trollen heter det ju på internet. Så mata inte dessa gubbar (OCH gummor, ej att förglömma) som finner nöje i att kommentera folks kroppsbehåring. Att lägga upp raggarsträngsbilder är ju som att be om att få ännu mera skit av såna människor. Och jag tycker inte att det är rätt väg att gå för att ”den allmänna uppfattningen om att det inte är okej att ha hår under armarna som tjej” ska försvinna.

  • Anna

    En viss poäng, men det finns också utrymme för de som håller med ”provokatören” att ge sitt medhåll.

  • Tora

    Definitionen av att provocera är att agera på ett visst sätt för att framkalla en reaktion. Jag uppfattar ditt blogginlägg som en provokation, och jag blev provocerad av mycket av det du skrev.
    Det tydliggörs av att jag kommenterar ditt blogginlägg. Jag hoppas du tar dig tid att läsa det här, jag läste allt som du skrev.

    Du skrev att det svenska samhället är jämställt förutom bolagsstyrelser ”blabla”. Att du skriver en sån sak tyder på okunskap. Det tyder också på ointresse, eftersom en enda googling på ”jämställt sverige” ger mycket information som bevisar det. De senaste åren har till exempel lönerna blivit ännu mer ojämlika, något som jag tycker att fler än bara feminister borde vara arga över. När vi sen kommer till hushållsarbete, föräldrarledighet, riksdagsledamöter och så vidare så tar vi bara myrsteg i rätt riktning. En vit man har traditionellt sett svårt att uppfatta ojämlikhet som ett stort problem. Hade inga feminister provocerat så hade jag fortfarande inte haft rösträtt, eller varit myndig för den delen. Problemet med ojämställdheten mellan kvinnor och män är helt enkelt för allvarligt för att göra en stor grej av ”armhålehårsdebatten”. Det finns mycket på internet som provocerar mig, men jag brukar inte klicka på de länkarna och låta det störa mig. Du blir förhoppningsvis mer provocerad av andra saker på internet (som män ofta lägger upp) än just det här. Så varför skriver du om just det här? Är det för att du helt undermedvetet stör dig mer för det är just kvinnor som beter sig olämpligt?

  • Pingback: På kärleksfronten intet nytt | Daniel Werner - Den unge Werners lidanden

  • Johan

    Är klart benägen att hålla med tjejjerna här. Även om jag ofta håller med dig, kan jag tycka att det är du som är lite för aggressiv här, Daniel. Jag finner ordet ”äckelfeminister” lite för provocerande. Samt tycker jag att tjejjerna argumenterar bra och verkar kloka och eftertänksamma. Naturligtvis måste dom få provocera för att påvisa saker och ting gällande normer och vad det nu kan tänkas vara, samt försöka åstadkomma förändring. Inte för att jag tycker att dom ska ha rösträtt och kroppsbehåring, men det är ju relativt oväsentligt i sammanhanget. Jag tycker för övrigt inte att män ska ha det heller, rösträtt alltså, hår på benen kan väl vara en bra normskillnad mellan könen kanske, även om det inte är någon speciell fara om en kvinna har det heller.

    Tack för en bra blogg. // Johan

  • Nym

    För problemet i den här situationen var alltså Inte att en kvinna hånades, mobbades och mordhotades av tusentalsmänniskor, utan alla ”radikala” feminister som flashar sitt ”äckelhår”? Verkligen, var det ditt största irritationsmomenten?

    Att du anser att kvinnor provocerar när dom inte gör ett val som involverar DERAS kropp, är det något som har gått riktigt jävla snett. Och att du dessutom måste nämna att du inte alls vill förtrycka, utan att det enbart handlar om dina ”preferenser”.. Vad får dig att tro att vi vill veta vad dina preferenser är? Vad får dig att tro att det har någon som helst betydelse? Och vad får dig att tro att ett ständigt tjat om mäns förvånansvärt lika preferenser, inte är ett förtryck?

    • http://blogg.danielwerner.se Daniel

      Alltså, jag orkar inte riktigt bemöta detta fullt ut eftersom jag kan hålla med om att jag till stor del uttryckte mig lite väl hårt. ”Äckelfeminister” känns inte okej, så det var väl nåt slags kraftuttryck för att jag just då var väldigt anti-hen. Jag skrev trots allt detta för ganska länge sedan.

      Däremot är ju detta min blogg och mina åsikter. Säger inte att hela världen ska bry sig om mina preferenser gällande hår under armarna, men jag har precis samma rätt att dela med mig av vad jag tycker är snygg, som feministerna i fråga har att låta bli att raka sig. Jag tycker FORTFARANDE att hår under armarna är väldigt osexigt och fult. Detta betyder inte att jag är kvinnohatare och kämpar för att den traditionella kvinnorollen som hemmafru osv ska bibehållas. Jämställdhet är en SJÄLVKLARHET.

      Men faktum kvarstår: Enligt mig så är hår under armarna inte attraktivt. Jag kan raka mig själv under armarna om det är kravet för att min partner ska göra det. Men fortfarande; detta är bara en utseendepreferens och inte roten till allt ont.

  • Jonas

    Klart tjejer ska få va håriga om dem vill och precis som att dem får vara det får folk tycka vad dom vill om det. Jag har inget problem med tjejer som är håriga, vad har jag för rätt att ha det?

    Vem är jag att bestämma över någons annan kropp? Men däremot får jag tycka vafan jag vill om det, och om en kvinna inte följer mina personliga preferenser för vad jag anser attraktivt, i en skön mix av framgångsrik evolution och socialt/medialt inflytande, så får hon inte bli min partner.

    Sen om andra i sin tur har problem med det gör inte så mycket. Ingen har rätt att bestämma över vad jag ska tycka är fint!