Bildserien fortsätter.
|
Jaha. Då kan vi slå fast att det är fullständigt omöjligt att ta en snygg bild på sig själv iförd endast handduk, med hår som är efter torkning men före kamning, med en min som hämtad från svensk högadel, och med en större mängd nytvättade kalsonger i bakgrunden. Och sedan allt detta med iPhone, vars designers suttit i TIMTAL och funderat ut hur man skapar en telefon som är omöjlig att ta egobilder med. Man måste liksom strajka en pose, hålla upp telefonen med ens svaga ursäkt till hand, för att sedan på något sätt lyckas få runt ett finger och trycka på ta-bild-nu-innan-jag-tappar-telefonen-i-toaletten-knappen. Resultatet blir som synes sådär. Men jag kan åtminstone bjussa på en nipple slip.
Som extra fredagsbonus så bifogar jag en bild på mig, tagen igår.
Idag gick hela internet ner. Men jag fixade det.
SOM NI HAR LÄNGTAT! Right? … Right? Hallå?
Hår: Relativt nyklippt. Från början blev jag väldigt missnöjd då håret var längre än det brukar vara efter en klippning, och dessutom var det så fullt av gelé att det mest liknade någon sorts tuppkam. Men efter lite tillrufsande medelst mina händer så blev resultatet ändå ”helt okej”. Leende: Mycket märkligt, nästan perverst. Det vittnar även falskt om att någon sorts lycka bor djupt inuti denna späda manskropp. Rock: Tillhör de få märkeskläder jag äger, det är en äkta Hugo Boss. Javisst. Fint ska det vara. Att insidan sen ser ut som Luffare 2000, det talar vi tyst om. Skjorta: Nästan lika fint, kommer från Mr Price, en lågprisbutik i Sydafrika. T-shirt: Blå, och inköpt på Dressmann. Jag tror att det var tre för 199 eller så. Accessoarer: Passerkort från jobbet. Julmust från Apotekarnes, via Espressohouse. Smörgås med ägg och kaviar, från Espressohouse. Den sistnämnda – möjligen i kombination med musten – blev jag sedermera illamående av. Men i skrivande stund ännu ingen kaskadkräkning. Byxor: Slitna jeans från vad jag tror är Lee. Jag orkar inte kolla eftersom märket sitter bak. Skor: Mina Converse som nu börjar bli något alldeles fruktansvärt slitna. Dessutom har det uppstått hål i närheten av lilltån på båda skorna. Jag drar slutsatsen att jag har muterade lilltår. Jag klippte mig idag, på lunchen.
Sen, i och med post-incidenten blev jag lite arg. Det såg ut ungefär såhär. OBS: Rekonstruktion!
Thor? Daniel Werner? Aldrig förr har gränserna varit så diffusa.
Såhär ser man ut ikväll. Skäggig likt en vilde, men med en personlighet som endast kan tillhöra en äkta svärmorsdröm. Eller något i den stilen. För övrigt borde jag skapa något slags kollage av alla misslyckade iPhone-bilder jag tagit genom åren. Ni förstår, när jag ska ta en bild på mig själv med min iPhone händer nästan alltid något av följande två scenarion:
Och ja, jag vet att framsidekameran finns av just den anledningen, att man lättare ska kunna ta kort på sig själv. Men Apple, de svinen, har ju medvetet gjort framsidekameran i typ VGA-kvalitet = 0,3 megapixlar = Stenålder. Hur som helst, detta hände även idag. Kvällen till ära blev det en video av mig själv (i tre sekunder där jag besviket inser att jag filmat istället för tagit kort) och tre felvinklade bilder. Starkt jobbat, PG! |
Daniel Werner är 26 år och har bloggat många av dessa. På den här bloggen skriver han om sina dagliga reflektioner, stora som små. Självutlämnande, cyniskt och med en hälsosam dos humor. 
 
|
|
Copyright © 2013 Daniel Werner – Den unge Werners lidanden - All Rights Reserved Powered by WordPress & Atahualpa |
|
Kommenterat