Jag har upptäckt att jag har wifi-täckning från min router ända till mitt lokala kebabställe. Livet kommer aldrig att vara detsamma igen.
|
Jag har upptäckt att jag har wifi-täckning från min router ända till mitt lokala kebabställe. Livet kommer aldrig att vara detsamma igen. För några år sedan jobbade jag på en bredbandssupport för privatkunder. En gång såg jag följande: Logg nummer ett: ”Kund ringer in och säger upp sitt bredband till den 27:e mars, eftersom kund inte vill att hennes söner ska sitta inne för mycket med internet.” Logg nummer två, senare samma dag: ”Kunds son ringer in och vill häva uppsägningen. Informerar att endast abonnemangsinnehavaren kan göra detta.” Jag kan bara gissa mig till de efterföljande tidningsrubrikerna. ”46-årig kvinna brutalt ihjälslagen av två internetberoende ungdomar”. Det här var sista gången jag sålde saker på Tradera. Köpa saker går bra, men att sälja… Nej. Idiot nummer ett: Köper en begagnad mp3-spelare av mig. För över pengarna och efter bara några timmar mailar han och frågar var hans mp3 är och vad jag väntar på. Jag biter stoiskt ihop, och mailar att jag skickat iväg mp3-spelaren idag. Efter det är det lugnt ett par dagar. Sen får jag ett mail. ”Du har fått ett negativt omdöme på Tradera!” är vad jag möts av. Och redan då vet jag vem som är den skyldige. Som anledning till det negativa omdömet står det att han var missnöjd med kvaliteten på spelaren eftersom jag skrivit att den var i kanonskick, men att han tyckte den var för repig. Jag kan berätta att den var i helt normalt skick efter 6 mån användning. Han bjöd på ett begagnat föremål, då kan han inte förvänta sig nyskick. Den var i kanonskick för att vara begagnad. Jag blockerar köparen från att bjuda på några fler auktioner hos mig, ger negativt omdöme tillbaka där jag påtalade ovanstående och hans otrevliga attityd per mail. ”He he”, tänker jag, ”där fick han”. Jag smuttar lite på min cola, och får snart ett mail från samma människa. Han kräver nu 200 kr tillbaka (han köpte hela spelaren för 650 kr), då han inte är nöjd med skicket. Jag svarar vänligt men bestämt att detta är ett helt sjukt krav, och rent oförskämt eftersom han redan gett mig dåligt omdöme utan att först ha kontaktat mig för en diskussion om det hela. Jag erbjuder honom 100 kr. Han svarar att han kan köpa toalettpapper för 100 kr, att det är ett skambud från min sida, men att han ska återkomma med sitt kontonummer. Jag överväger i mitt stilla sinne att låta bli att betala något till honom, men räds lite att han ska gråta ut hos pappa Tradera. Idiot nummer två: Köper ett begagnat datorspel av mig, utgångspris 1 kr och han får det för 16 spänn. Vilken deal! Plötsligt kommer det ett mail där han skriver att han tänkte komma förbi och hämta spelet imorgon. ”Nej”, svarar jag, ”jag accepterar tyvärr inte avhämtning”. Gubbtjyven blir fly förbannad direkt och ifrågasätter det hela. Han tänker ”fan inte betala 50 kr i frakt”. Tydligen bor han nära mig. ”Jaha”, svarar jag, ”det står i annonsen att det är 50 kr frakt och att jag inte accepterar avhämtning”. Jag får då ett till mail tillbaka, i ungefär samma ton som det första och utan någon som helst substans. Jag svarar och undrar om han tänker betala mina 66 kr eller om vi ska behöva ta det vidare mot Tradera. Inget svar. Jag funderar på att loska i ett tomt spelfodral och skicka till honom. Kanske kan hävda att det är postens fel. Alltså, vad pysslar Facebook med? Nu föreslår den att jag ska bli vän med min kollegas 55-åriga farsa, som jag aldrig träffat. ”En gemensam vän”. Det var kul att skriva i fetstil, så mer sånt! Jag älskar… mitt 100mbit från bredbandsbolaget (varav jag får ut ca 88 av dem). Jag tankar just nu fina grejer i 8,3 mb/s. Jag hatar… att min dator inte pallar trycket, utan segar ner sig till obrukbarhet så fort det ska till att tankas i trevliga hastigheter. Jag önskar… att det vore min gamla dator jag skriver om, istället för den nya för 15 000 riksdaler. Men det är det inte. Tack, Spotify! Ni räddar min arbetsdag varje dag. Förr fick man endast sitta och lyssna på sina egna svordomar medan man jobbade, men nu har jag tillgång till både Rammstein och Anna Ternheim. Så tack! … men varför måste ni vara så sneaky? I början hade ni nästan ingen reklam alls. Tjugo sekunder per halvtimme kanske. Nu är det säkert en minut per tjugo minuter musik. Så nu kommer det reklam efter reklam i väntan på den där låten man vill höra. Man tvingas höra hur den fula och fete VDn försöker säga ”visit the spotify blog” på överdriven amerikansk accent. Man tvingas höra Linda Skugge berätta om hennes satans projekt på Vulkan.se minst fyrahundranittiosex gånger i timmen. Och värst av allt, man tvingas lyssna på andra Spotifyanvändare som på fullt allvar ringt in och lovordat tjänsten, som om de inte hade något bättre för sig. Hemskt, det är vad det är! Men jag fattar nog vad ni pysslar med! O ja! Ni kör ingen reklam tills man blivit beroende, då först är det reklam hela tiden! Jag fattar inte hur ni kan göra så mot oss stackars användare. Era svikare! Era utsugare! Era… dummingar! FY FAN FÖR ER! HÖR NI DET?! 13:05 – Registrerar mig på Blipville.se, och loggar in. Jag har extremt mycket att göra om dagarna, nu när jag har semester. Så ni vet.
Hörni, jag har funderat på en sak. Är det inte väldigt irriterande med folk som, när man grattar dem på facebook, svarar och tackar i sin status? De orkar inte svara på varje gratulation och tacka personligen. Det är som om jag skulle ha födelsedagskalas och sedan tacka alla för att de kom via anslagstavlan på ICA. Fy fan! |
Daniel Werner är 25 år och har bloggat många av dessa. På den här bloggen skriver han om sina dagliga reflektioner, stora som små. Självutlämnande, cyniskt och med en hälsosam dos humor. 
 
|
|
Copyright © 2012 Daniel Werner – Den unge Werners lidanden - All Rights Reserved |
|
Kommenterat