Rocktåget, beståendes av bara mig

Idag kan man verkligen säga att jag utmanade mina rädslor. Jag AVSKYR att vara fast med nån äcklig säljtyp i en kokhet affär, och känna mig upptryckt mot en vägg på ett ytterst osexuellt vis.

Så var det idag. Målet med kvällen var nämligen att köpa en rock. En sån där svart vinterrock, som man nog egentligen ska ha ovanpå en kostym – vilket jag skiter i och har den ovanpå skjortor och t-shirts. Kanske den enda sortens klädesplagg jag nånsin känner mig stilig i. Och det är ju inte kattskit, direkt!

Så jag gick in på Grosshandlarn. Tänkte att de säkert hade vad jag letade efter. DIREKT kom det fram en slemmig gubbe av säljartyp, och började att klä på mig både kavaj och två sorters rockar. Den ena var grå och såg ut som en gubbrock, så den blev det inte. Den andra var visserligen svart, men såg märklig ut upptill. Lite som en 70-talsskjorta. Så jag stod i spegeln och våndades, medan han berättade om hur alla rockar ser ut så, att det är ett bra pris, att det är den sista i min storlek, och att den passar perfekt på mig.

Till slut gav jag upp och sa det där klassiska som svensken säger när han inte vågar säga nej. ”Jag ska nog gå hem och fundera lite, jag kommer säkert tillbaka imorgon.”

Helvete att jag gör. Jag svängde in på Åhléns, och efter tio minuter gick jag därifrån med en rock jag var betydligt mer nöjd med. För er som bryr er om märken så blev det SIR of Sweden, vilket inte säger mig någonting. Det roliga var att jag googlade märket och fick fram att det är Peter Jöbacks märke. För någon sekund blev jag alldeles kall inombords, och tänkte att jag är den ende i hela Sverige som inte vet att SIR är ett allmänt känt märke som bara homosexuella män har på sig. Som att ha en gul näsduk i bakfickan för att signalera att man gillar att bli pissad på i sängen, typ (fråga mig inte varför jag vet detta).

Men sen insåg jag att det inte var så. Det var inte ens hans märke. Men det här visar ju ganska tydligt på hur lite jag kan om mode och kläder. Sist jag köpte byxor fick jag fråga expediten om de var unisex. Och varje gång jag köper jeans går jag ogenerat fram och förklarar att jag inte vet vad som är kill-jeans och tjej-jeans och att jag behöver lotsas genom deras sortiment som om jag vore förståndshandikappad.

Jag hatar kläder. Men nu har jag i alla fall en rock.

Nyckelord: , , ,

Dagens outfit! Som ni har längtat!

5ADD674C 06D2 4B7A AA25 0C2FC765752B31 Dagens outfit! Som ni har längtat! ÄNTLIGEN har det blivit dags för ”Dagens outfit” igen. Ni har längtat, eller hur? Ni behöver inte säga något. Jag ser det på era hungriga vattnande munnar.

Daniel Werner, anno 5/7 2013:

Hår: Ganska nyklippt, men jag har som vanligt legat på nyduschat hår vilket i sin tur orsakat en jävla SHITSTORM med alla mina virvlar.

Skägg: Ovanligt långt. Nu börjar vi snart nå det stadie där okända människor kommer fram till mig och ger mig pengar.

Accessoarer: Passerkort. iPhone. Hand i ficka. Penis innanför kalsong (som tur är).

T-shirt: En gråblå från outforskat märke, med någon text på som är ännu mer outforskad. Dessutom har tröjan en hel del spillda matrester på sig, men dessa säger jag hör till mönstret.

Jacka: Ben Sherman, modell okänd. Jag vet inte huruvida det är ett bra märke eller ej, men jag gillar den och fick den billigt på CDON (där människor brukar handla kläder).

Byxor: Mina trogna jeans. Det tog bara något halvår innan de blev hyfsat bekväma.

Skor: Svarta converse, som nu spelar på sista versen eftersom jag tydligen har missbildade fötter vars lilltår har skavt sönder skornas yttersidor. Som tur är har jag ett par exakt likadana som jag snart ska byta till (jag gillar inte mode, okej?!).

Nyckelord: , , , , ,

Att köpa ett par byxor

waldo 374x800 Att köpa ett par byxor

En Waldo. Med jeans.

En spirituell uppföljare på ”Att köpa ett par skor”.

Jag har länge gått runt med trasiga byxor. Inte för att jag gillar uteliggarlooken, försöker vara ball, eller vill påtala människans utsatthet i en skrämmande värld. Utan helt enkelt för att jag verkligen AVSKYR att köpa nya byxor. Varför? För att det är fullständigt vidrigt! Dels kostar det en massa pengar; de verkar prissätta jeans som om de vore vävda av tibetanska munkar under konstant bön, och transporterade via flygande matta.

Sedan är inköpet ett helvete i sig. Man måste gå till lämplig butik och verkligen utelämna sig totalt. ”Hej, jag heter Daniel och jag kan ingenting om detta, välkommen att lura mig.” När man väl har fått tag i en relativt lämplig byxa, så ska man ha den på sig sedan. Och nya jeans är det absolut äckligaste som finns, vad gäller komfort.

Men jag var tvungen. Mina tidigare jeans hade nu börjat spricka både fram, bak, och på två ställen i skrevet. Det gick helt enkelt inte längre, sorligt men sant.

Nu sitter jag här, efter fyra dagars helvete, och funderar över när byxorna egentligen kommer börja vara bekväma. Det känns som knäckebröd kring benen just nu.

Nyckelord: , , , , ,

Dagens outfit

SOM NI HAR LÄNGTAT! Right? … Right? Hallå?

danieloutfit 600x1496 Dagens outfit

Hår: Relativt nyklippt. Från början blev jag väldigt missnöjd då håret var längre än det brukar vara efter en klippning, och dessutom var det så fullt av gelé att det mest liknade någon sorts tuppkam. Men efter lite tillrufsande medelst mina händer så blev resultatet ändå ”helt okej”.

Leende: Mycket märkligt, nästan perverst. Det vittnar även falskt om att någon sorts lycka bor djupt inuti denna späda manskropp.

Rock: Tillhör de få märkeskläder jag äger, det är en äkta Hugo Boss. Javisst. Fint ska det vara. Att insidan sen ser ut som Luffare 2000, det talar vi tyst om.

Skjorta: Nästan lika fint, kommer från Mr Price, en lågprisbutik i Sydafrika.

T-shirt: Blå, och inköpt på Dressmann. Jag tror att det var tre för 199 eller så.

Accessoarer: Passerkort från jobbet. Julmust från Apotekarnes, via Espressohouse. Smörgås med ägg och kaviar, från Espressohouse. Den sistnämnda – möjligen i kombination med musten – blev jag sedermera illamående av. Men i skrivande stund ännu ingen kaskadkräkning.

Byxor: Slitna jeans från vad jag tror är Lee. Jag orkar inte kolla eftersom märket sitter bak.

Skor: Mina Converse som nu börjar bli något alldeles fruktansvärt slitna. Dessutom har det uppstått hål i närheten av lilltån på båda skorna. Jag drar slutsatsen att jag har muterade lilltår.

Nyckelord: , , , , ,

Dagens outfit

dagensoutfit 400x800 Dagens outfit Hår: Nyduschat och således nästan obehagligt fluffigt.

Skägg: Kliniskt och metodiskt nedtrimmat till exakt 4 mm, och sedan behandlat med en uppsjö av vårdande oljor.

Uppsyn: En blandning mellan ”jag försökte skapa en sensuell pose” och ”jag är så trött att jag inte vet var jag är”.

Telefon: iPhone 4S. När femman släpps blir det en femma.

Passerkort: Tillhörande ett svenskt telecomföretag.

T-shirt: Team Liquid-motiv. Starcraft 2 alltså. Datorspel alltså. Nörderi alltså.

Skjorta: En grågrön historia inköpt på den exklusiva märkesbutiken ”Mr Price” i Sydafrika.

Skärp: Ett slumpmässigt utvalt läderskärp, inköpt då det gamla skärpet var så slitet att det spontant gick av på mitten.

Underkläder: Hotpants med spets, från Gina Tricot.

Byxor: Jeans, inköpta på JC. Jag gillar JC när det gäller jeans. Annars gillar jag dem inte.

Strumpor: Svarta. Kolsvarta faktiskt. Jag tror de kommer från Dressmann.

Skor: Mina Converse, som jag faktiskt – tro det eller ej – är ganska nöjd med. Trots bestyren när jag skulle inhandla dem.

Nyckelord: , , , , ,

Mesester

Idag vill jag bara berätta att det är första dagen av min semester! Jag har semester, party-people! Visserligen bara i en vecka, jag har resten av semestern i Augusti. Men ändå, jag har fucking semester, brah. *brat-leende*

Till följd av detta känns det väldigt vemodigt att försöka få nånting gjort. Just nu kämpar jag med att försöka få mig några kläder. Det går sådär hittills. Jag ligger i soffan med en strumpa på halva foten.

Sen drömde jag nåt jävligt märkligt i natt. Jag och ett gäng barndomskompisar tog färjan tillbaka från Gotland. Vad vi gjort där framgick inte, men jag antar att det involverade horor och knark. En av barndomskompisarna – Patrick, som i verkligheten kallade mig manodepressiv och bröt kontakten – började plötsligt att kräkas under båtfärden, så jag förflyttade mig hastigt till bildäck. Där träffade jag Malin från Saltkråkan (i sin unga form, inte den blodhund hon ser ut som idag). Jag tror att vi hånglade. Sen vaknade jag.

Så… Finns det medicin för sånt här?

Nyckelord: , , , ,

Så göra vi

Fy fan. Jag har tvättat kläder idag, och det var minsann ingen rolig upplevelse. Anledningen är väl mest att jag har skjutit upp det i evigheter, eftersom det är så tråkigt och hemskt. Men nu stod det mellan att ta upp saker ur tvättkorgen, och använda igen, eller faktiskt tvätta.

Jag tvättade.

Problemet är att jag inte riktigt har någonstans att hänga upp alla miljoner saker, så det fick bli några… provisoriska lösningar. Ni vet i filmer där det regnar, och folk ställer kastruller och karotter här och var, som långsamt och pluppande fylls till bredden? Ungefär den approachen kör jag, fast med underkläder.

03D3F2B8 2C82 49A3 B47C F18239AD749227 Så göra vi

Nyckelord: , , , , ,