Minnen

När jag gick i lågstadiet fick vi en bok. En bokstavsbok var det, där vi skulle lära oss skriva. I den fanns det ett blad för varje bokstav, en sida med några rader och en sida med en tom ruta. På raderna skulle man komma på en mening där alla ord började på bokstaven i fråga. I den tomma rutan skulle man rita det hela.

Jag var hos pappa när jag nästan var klar med boken, och hade bara Ö kvar. Jag frågade vad jag skulle ta för mening, och pappa fick mig att skriva: Överviktige Östen önskar östrogen. Sen ritade jag någon lämplig tjockisbild till. Jag hade ju ingen aning om vad östrogen var när jag var sju år.

Undrar vad min lärare tänkte när hon såg det. Just detta sitter jag och skrattar lite åt nu.

Nyckelord: , ,

Anekdot från ett liv

En gång, när jag var sex-sju år, och var uppe i landstället i Dalarna med pappa, så lekte jag med en gammal frisbee vi hade där. Solifer stod det på den, vilket var (och är) ett företag som sålde husvagnar. Pappa jobbade där i början av 90-talet, och hade fått reklamartiklar med sig hem.

Pappa försökte spika fast nånting en bit bort, men det gick inte så bra. Han svor för sig själv. Rätt som det var skickade jag iväg frisbeen åt hans håll – lite väl nära. ”Akt…” ropade jag, men det var för sent. Pang! Rätt i huvudet på min far. ”Aaaaaj! Jäävla unge!” skrek han; eller det var väl snarare frustrationen över spikandet som skrek. Snyftandes gick jag och hämtade frisbeen. ”Förlåt” sa pappa, men det spelade ingen roll. Skadan var skedd.

Jag tror aldrig att jag riktigt kommit över det.

Nyckelord: , , ,

Drömmen om knarkarpappa

I natt drömde jag märkliga saker. Som vanligt alltså.

Jag och pappa skulle åka upp till hans landsställe i Dalarna. Men på vägen gick nånting fel… väldigt fel. Det är iaf vad jag skulle skrivit om jag gillade klyschor. Men det gör jag inte. Så nånting gick helt enkelt bara vanligt fel. Pappa kom ut ur tågtoaletten och var plötsligt en helt annan människa. Bokstavligt talat alltså. Han var mörkblond och skäggig. Och ond. Han höll alla passagerare som gisslan, och jag vet att jag i drömmen var helt livrädd för honom. Den ende han inte hade koll på var en CP-skadad person som flöt omkring i sin egen pool i en av tågvagnarna. Fråga mig inte vad det handlade om.

Pappa skrek och var jävlig innan vi slutligen kunde överrumpla honom. Victory! Plötsligt var vi hemma hos honom, i hans kök. Han förklarade att det var drogerna som hade gjort honom ond, och att han inte visste att det var droger han hade ätit. Han visade mig några fefferonis, och pekade storögt på dem. Det var drogerna, och tydligen även vår lunch. Jag pillade bort alla kärnor och åt upp fefferonin. Då sa pappa att det var vätskan i fefferonin som var drogen, inte kärnorna.

Plötsligt blev även jag superknarkad, och gick bärsärkargång på stadens gator. Jag fick se en löpsedel där det stod att jag hade mördat tre pers. Sen vaknade jag.

Nyckelord: , ,

Pappa och farmor.

Jag åt middag med pappa och farmor ikväll.

Pappa: Ja, nä, farmor tyckte det var alldeles för hög ljudnivå på den andra restaurangen, så det gick inte för sig att sitta där. Och så gick hon längre in…
Farmor: Ja men där satt ju inte en människa!
Pappa: … och då var det för tyst där.
Jag: Hahahaha!
Farmor: Ja, jag orkar inte svara på det där nu…
Pappa: Och sen var det alldeles för dyrt. Och sen kommer vi hit och då är det ännu dyrare här! Haha!
Farmor: TÄNK att du ska bråka varje gång vi är ute!
Jag: Hahahaha!
Farmor: Ja, jag visste ju inte att det skulle vara så stojigt på den restaurangen.
Pappa: Jamen där har du varit flera gånger förut.
Farmor: Nej, jag har aldrig varit där förut.
Pappa: Joho då.
Farmor: NÄEJ, Magnus, nu får du hålla tyst! Jag har aldrig satt min fot där förut.
Jag: Hahahaha!

Nyckelord: , , ,