Dramat fick mig att fundera . . . → Läs mer: När blir man diskret?]]> I morse på pendeltåget klev det på en lite missnöjd dam. En sådär 3-4 år var hon väl, och höll pappa i handen. Mamma hamnade lite på efterkälke, och den lilla människan uttryckte då sitt starka missnöje över det hela. ”Uuuäääääääääääääärgggh, jag vill sitta MAMMAS knä!!” lät det i vagnen.

Dramat fick mig att fundera över vilken ålder man börjar bry sig om vad andra människor tycker. När börjar man inse att man kanske bör vänta med att gallskrika tills man åtminstone är i enrum med sina föräldrar? Jag menar, jag är 25 år och ni ser inte mig storgråta ”Uuuäääääääääääääärgggh, jag vill LIGGA!!” i tid och otid.

Nyckelord: Barn, ligga, Mamma, Pendel, skrika

Men så var det. Enorma mängder snö, bitande iskyla, och dessutom en nedriven kontaktledning på det. Resultatet blev att folk . . . → Läs mer: Bröstvårtsskorpor]]> I fredags var det kaos i kollektivtrafiken. Det hade kommit lite snö, och SL stod som vanligt helt lamslagna inför detta. ”Vafalls?! Snö? I februari?” kan jag tänka mig att det lät på deras kontor.

Men så var det. Enorma mängder snö, bitande iskyla, och dessutom en nedriven kontaktledning på det. Resultatet blev att folk satt fast på iskalla pendeltåg i fem timmar på morgonen, och på kvällen var det fortfarande problem med förseningar.

Så där stod jag, fast på perrongen med halva Stockholm, och mådde tjyvens. Vankade av och an, som en äggsjuk höna, för att inte spontant utveckla kallbrand. Suckade högt. Hoppade lite på stället. Efter en stund kom då äntligen tåget; fruktansvärt enormt jättefullsatt precis som förväntat. Men jag lyckades tränga mig in, och nu visste jag åtminstone att jag var på väg hem. Stod och fokuserade blicken på en kvinnohandske, och försökte låta bli att görgås av köld, uttorkning och allmän olust att vara där. Tåget krängde, och som jag hatade mänskligheten.

Men det var inte förrän jag, efter någon timmes tågfärd, en inköpt kebabtallrik, och en påbörjad vandring mot hemmet, som jag märkte det värsta av allt. Något riktigt fasansfullt. Nämligen mina bröstvårtor. I synnerhet den högra. Status på den var nu extremt kritisk; bröstvårtsstatus röd skulle man nog säga. Min skjorta, i dess sträva fejk-bomullsmaterial hopknåpat av kinesiska barnarbetare, tillsammans med kylan hade skapat en ENORM friktion. Så… det var inte skönt. Jag fick hålla i skjortan för att den inte skulle nudda bröstet på mig.

Jag har fortfarande, såhär två dagar efteråt, någon sorts skorpbildning på den högra bröstvårtan. Var går man om sådant? Måste jag beställa mammografi nu, för att säkerställa att inget är permanent skadat?

Varför skriver inte medierna mer om manliga bröstvårtsproblem?

Nyckelord: bröst, Bröstvårta, Pendel, SL, Tuttar

I morse satt jag på pendeln och kände att jag behövde nysa. Och för första gången kände jag verkligen de oskrivna restriktionerna. Alla i vagnen sneglade på mig när de såg hur det började killa i näsan, och de tänkte nog samtidigt att de kommer slå ihjäl . . . → Läs mer: Ett tryne mitt i trynet]]> Det är lite störigt, det här med Svininfluensan.

I morse satt jag på pendeln och kände att jag behövde nysa. Och för första gången kände jag verkligen de oskrivna restriktionerna. Alla i vagnen sneglade på mig när de såg hur det började killa i näsan, och de tänkte nog samtidigt att de kommer slå ihjäl mig om jag nyser på dem. Så det gjorde jag inte. Jag nös istället i armvecket för första gången i mitt liv.

Jag vek mig för grupptrycket.

Nyckelord: nysa, Pendel, Sjukdom, svininfluensa

Scenariot var som följer. Hon sitter och läser aftonbladet. Jag kommer och sätter mig framför henne, och börjar . . . → Läs mer: Jag kan eventuellt vara sinnessjuk.]]> På pendeln hem idag fick jag en impuls att klappa till en tant. Jag gjorde det givetvis inte, men den där korta känslan – även om den nu bara varade en tiotusendels sekund – gjorde mig rädd.

Scenariot var som följer. Hon sitter och läser aftonbladet. Jag kommer och sätter mig framför henne, och börjar läsa en väldigt intressant artikel om en kvinna som nästan blev mördad av en okänd man. Hela tiden tycker jag mig känna hur tanten blir obekväm med att jag läser. Som att jag vajolejtar hennes pörsonal spejs när jag olovligen smygläser hennes tidning.

Efter ett tag viker hon ner tidningen, så jag nu ser början av den artikel hon läste, medan hon läser vidare där nere. Så behövde hon ju inte göra! Jag tar det hela som en oerhörd förolämpning, och stirrar argt på henne. Och det är då jag får denna kortvariga men ändå obehagliga lust att bara ge henne en örfil och säga att hon ska ge fullständigt faan i neka mig mig att parasitera på henne.

Detta kan inte vara helt normalt va? Jag skyller på att jag har jobbat över, och är trött.

Nyckelord: Aftonbladet, Pendel, Sinnessjuk, tidning

När jag klev på pendeln mot jobbet så var där en massa människor. Jag . . . → Läs mer: Pendelidioter]]> Jag förstår inte att vissa människor totalt tappar både omdöme och hyfs så fort de åker kollektivt med andra. I morse blev jag så grinig att jag bara ville strypa någon. Kollektivtrafik på måndagar är en stor prövning, ska jag säga.

När jag klev på pendeln mot jobbet så var där en massa människor. Jag missbedömde var dörren skulle hamna när tåget stannat, så jag kom in sist. Alla hittade en ledig plats utom jag. Men tro inte att det inte fanns lediga platser, åh nej, för det gjorde det. Det var bara det att vissa människor var idioter.

En familj hade tyckt att det var en bra idé att ställa sin barnvagn på en lite annorlunda plats än vanligt. Vanligt folk ställer sina barnvagnar vid dörrarna, där det finns gott om plats. Den här familjen hade ställt sin i gången uppe på en platå, där folk ska sitta. Så resultatet blev att ingen kunde komma förbi och sätta sig på de lediga platserna.

Själv fick jag dock syn på en annan plats, bredvid en tant. Dock hade hon lagt sin apoteket-påse och sina kryckor där. ”Okej, inga problem för henne att ha dessa i knät” tänkte jag och närmade mig.

”Ursäkta…”
Inget svar.
”…”
Tanten tittar överallt utom på mig.
”Ursäkta!”
Fortfarande inget svar, och jag känner mig väldigt dum.

Nu hade de tredje idioterna, som ställt en stor väska framför en ledig plats, märkt mig. De flyttade fnissande på sin väska och lät mig sitta där. Pluspoäng till dem, de slipper spendera lika mycket tid i skärselden som de andra pendelidioterna.

När jag väntade på att kliva av tåget fick jag en stor lust att forma händerna som en megafon och skrika ”VAXPROPP!” i örat på tanten. Men det gjorde jag inte… eftersom jag är så väluppfostrad.

Nyckelord: kollektivtrafik, Pendel, vaxpropp

Även om man har 30 min till centralen så är det högre status än 12 min med pendel, som jag har. Visst går den bara varje kvart, och gröna linjen var tredje minut, men så svårt är . . . → Läs mer: Pendel VS Tunnelbana]]> Hörni, jag har funderat över en sak… Varför anses pendeln så ”ful” och exempelvis gröna linjen så fin?

Även om man har 30 min till centralen så är det högre status än 12 min med pendel, som jag har. Visst går den bara varje kvart, och gröna linjen var tredje minut, men så svårt är det väl inte att tajma?

Nyckelord: kollektivtrafik, Pendel, tunnelbana