Vad har jag gjort?

Mitt senaste inlägg kan möjligen vara det hemskaste nånsin. Jag har nog skrivit mer självutlämnande saker, men det känns så galet intimt på nåt vis. Kollegor jag inte alls har någon verbal snusk-relation med har gillat inlägget. Vad har jag gjort?! Jag har skapat ett monster!

Vilka förväntningar på kommande inlägg, dessutom. Det kommer ju att bli fullstända UPPLOPP på gatorna om jag inte fortsätter i samma stil. Herregud.

Så därför får jag nu panik-blogga om nånting annat, för att täcka upp skadorna lite. Så… eh… Salahuddin kräktes igår. På marmorskivan ovanför elementet. Jag var nästan säker på att han skulle spy ner i elementet, och göra det omöjligt att rengöra, men han lyckades faktiskt pricka skivan perfekt. Bra jobbat, Salahuddin!

Och nu har ni glömt det andra va? Ooooookidoki!

Nyckelord: , , , ,

Om första gången jag utförde cunnilingus

Jag måste ha rejält mycket feber nu, för mot bättre vetande så blir jag åter igen sådär fruktansvärt självutlämnande. Jag har funderat på att skriva om det här flera gånger, eftersom jag tycker att det är ganska komiskt. Men eftersom mamma, morbror, diverse andra släktingar, samt en hel hop med kollegor läser min blogg så har jag aldrig riktigt vågat. Men nu gör jag det ändå. Socialt självmord kallas det.

Jag vill varna för att det här inlägget innehåller inslag som kan väcka anstöt hos känsliga läsare. Sockerbagaren som bor i staden gör därför bäst i att inte läsa. Kort sagt: Parentally invisity, explishit language. Vid klagomål på bloggens innehåll, ring Granskningsnämnden - 08-606 79 72.

Det var Nådens år 2005. Eller 2006. Precis runt årsskiftet där. Jag hade blivit rådumpad av min första flickvän, och var som mest singeldeppig när jag träffade på den här tjejen på nätet. Efter ett krogbesök slutade det med att vi låg hemma hos henne och hånglade. Vi dejtade egentligen bara några få gånger, men jag trodde såklart att det var mer. Jag var upp över öronen förälskad, och betedde mig fruktansvärt obehagligt. Alltså nivån var bebisspråk och användandet av ordet ”sötis”.

Under en av dessa dejter kom vi väl in på ämnet sex, och att jag aldrig praktiserat cunnilingusens ädla konst. Hon tyckte att jag borde testa. Själv var jag visserligen nyfiken, men samtidigt lät det läskigt. ”Kan man verkligen göra så?” tänkte jag, och skrämde upp mig själv när jag tänkte på den eventuellt äckliga smak eller odör som hennes sköte skulle ha.

Men hon tjatade. Inte så mycket för att hon faktiskt ville, tror jag, utan kanske mer för att hon ville att jag skulle få testa. Hon ville vidga mina sexuella vyer, godhjärtad som hon var! Så jag gjorde det. Men eftersom jag var orolig för hur det skulle smaka så stoppade jag i smyg in – ja, i munnen alltså – två bitar mint-tuggummin. Det skulle ta udden av det värsta, tänkte jag. Sen skred jag till verket.

Problemet var bara att hon var så fruktansvärt… ja, hårig på ren svenska. Det här var väl på den tiden då ”landningsbana” inte var ett allmänt vedertaget begrepp. Så när jag gjorde andningspauser mellan djupdykningarna så ville det sig inte bättre än att tuggummit fastnade i hennes ymniga könshår. Vilket jag så diskret som möjligt försökte få loss och stoppa tillbaka i käften. Hela grejen kändes så äcklig att jag tillochmed klöktes några gånger.

Hon sa att hon fick orgasm, och jag trodde på henne. Så naiv man var. Om hon fick det, av min hopplösa prestation, så borde hon studeras av forskarteam över hela världen. Hon skulle kunna donera sina nerver.

Daniel Werners första cunnilingus? Två halvtuggade tuggummin i betyg. Av 100.

tuggummi Om första gången jag utförde cunnilingustuggummi Om första gången jag utförde cunnilingus

Nyckelord: , , , ,

Mitt sämsta sex någonsin

 Mitt sämsta sex någonsinIdag slog det mig plötsligt att jag aldrig berättat om mitt sämsta samlag i detta jordeliv. Hittills, vill säga. Så därför tänker jag nu ta tillfället i akt och göra det. Varför då, undrar ni? Dels för att den här bloggen en gång i tiden kallades för självutlämnande. Nu har det knappt skrivits om nånting sånt på väldigt länge, så det vill jag råda bot på. Och dels för att kategorin ”sex” är ödsligt tom.

Så okej! Det här bjuder jag på.

Varning! Nu har vi kommit till ett inlägg som vissa personer kan anse som stötande, och inte borde läsa. I denna skara innefattas bland andra mamma, pappa, mormor, vissa kollegor, eventuella radikalfeminister, samt RFSU.

Den här historien utspelar sig den 15:e Mars 2009, för att vara exakt. Jag hade snackat ganska mycket på nätet med en tjej som var väldigt på och ville ses. Och till slut gick jag med på det, som den kåte samarit jag är. Så hon kom över, och vi satt vad jag minns och såg någon film medan hon bjöd på hemmagjorda chokladbollar. Och alltså… Det var de äckligaste chokladbollar jag smakat. Typ bara smör! Och alldeles för mycket kakao! Det var som att äta en isterklump täckt av damm!

Men det var inte det värsta. Trots chokladbollarna så funkade vi väl ganska bra ihop, för inom kort hånglade vi för fullt där i soffan. Det var hett, och allt fortskred väldigt bra. Vi drog oss så sakteliga mot sovrummet. Och när det väl skulle bära av till sydligare breddgrader så… Nej. Verkligen NEJ. Det var verkligen… helt… snustorrt. Som fnöske. Inte ens en liten oas i denna till synes oändliga öken. Och det i sig är absolut ingen fara, det kan ju bero på nervositet, mediciner, eller att jag helt enkelt var helt sämst på att kyssas. Inget fel med det. Men vad ska man då göra i ett sånt läge?

Eftersom jag aldrig varit med om något liknande så fanns inget glidmedel i det Wernerska residenset. Vad göra? Va? VA?! Låta bli att ligga? Icke.

Det var då hon kläckte idén som i generationer skulle användas som skräckexempel på mänskliga tankar. Först var det Förintelsen. Sedan var det bombningen av Hiroshima och Nagasaki. Sedan var det detta. Hon tyckte nämligen att vi kunde testa att använda olivolja. OLIVOLJA.

Det hela blev absolut inte bra. Det blev oljigt (no shit), fett, illaluktande och allmänt äckligt. Och då ska man också lägga med i beräkningen att flickan i fråga inte hade använt en rakhyvel i hela sitt liv. Jag är inte superkräsen på den punkten, men här snackar vi riktigt 70-tal. Så det, indränkt i olivolja, det blev liksom… Hemskt. Det såg ut som Gudrun Schymans förlossningsfilm! Jag vaknar fortfarande skrikandes vissa nätter.

På något sätt lyckades jag väl prestera i någon grad, så att det var över. Jag var absolut inte bra på någon punkt själv, något annat påstår jag inte. Men jag vill nog tro att jag var lite skärrad av hela situationen. Sen låg vi och stirrade i taket ett tag, innan hon åkte hem till sig.

Något halvår senare träffade jag på henne på pendeltåget. Kanske det stelaste samtal som ägt rum mellan två personer. Olivoljan hade förstört vår relation, och det var väldigt tydligt att det hela var oreparerbart.

Nyckelord: , , , , , , ,

ATM

Kollega 1: Vad står ATM för?

Jag och en annan kollega svarar samtidigt.

Kollega 2: Automatic Teller Machine.
Daniel: Ass To Mouth! … eh… eller Automatic Teller Machine.

Nyckelord: , , , , , ,

Sexuella tankar

staddibaddi 600x251 Sexuella tankar

I morse satt jag på pendeltåget, på väg till det som brukar gå vid namn ”arbetet”. Satt väl och lyssnade på någon Amy Diamond-låt eller så. Efter en stund fastnade blicken på en sån där reklamskylt som hänger ned framför halva fönstret i tåget. Det var läxhjälpsföretaget Studybuddy som gjorde reklam, i form av en ganska söt tös och ett mindre sött barn.

För någon sekund funderade jag lite. ”Hmm, man kanske borde anlita Studybuddy, om det kommer sådär fagra damer och hälsar på.”

Sen kom jag på mig själv. Och då menar jag alltså med betoning på ”på” och inte ”kom”, det hade varit märkligt annars. Jag kom på mig själv med vad jag precis hade tänkt. Att jag på fullaste allvar övervägde tanken att anlita ett företag som hjälper skolbarn med läxor, med någon slags baktanke om samlag.

Ibland blir jag så trött på dessa okristliga tankar. Ska man nöja sig med en så simpel förklaring som att jag är man och kokar över av testosteron? Nja, jag vet inte.

Förmodligen är jag bara sjuk i huvudet. *colgateleende och tummen upp*

Nyckelord: , , , , , ,

Långt kvar till den sexuella botten

En gammal bekant berättade att hennes ex hade viftat med sin penis och gjort gråtljud varje gång han ville ligga med henne men hon inte hade lust. Så. Jävla. Sexigt.

Där är man åtminstone inte än.

Nyckelord: , , , ,

Porrblaskor och utanförskap

porrblaska Porrblaskor och utanförskapIkväll hade jag en ganska spännande diskussion med två tjejer. Fråga mig inte hur det började, men plötsligt var det tal om att jag skulle få vara med om någon form av trekant. Det började pratas om tid och plats, varav jag – med en sund skepsis – tillbakadraget meddelade att jag var öppen för förslag. Det hela slutade dock med att de skickade privata meddelanden till varann, och lät hälsa att jag inte längre fick vara med i planerna.

Alltså, jag trodde ju verkligen inte att det på riktigt skulle sluta i varken dubbelmacka eller nån annan smörgås; jag må vara en naiv ung man – men det är inte fullt så illa. Men det hela fick mig att tänka på en episod som utspelade sig i högstadiet, denna tid i livet då ens självbild fullständigt slogs i spillror. Jag påstår inte att det var så himla farligt, men jag fick ändå några flashbacks från det utanförskap som jag kände så många gånger under de här åren. Bland annat det här minnet.

Jag gick i åttan eller nian, och vi hade precis haft sista lektionen för dagen och skulle gå hem. Minns jag rätt kom vi från gymnastiken, och hämtade ryggsäckarna ur skåpen som praktiskt nog var belägna så långt från skolans medelpunkt som möjligt.

I klassen hade vi en kille som vi kan kalla Carl-Anton i Vita Bergen. Han var i grund och botten en rätt snäll kille, men i grupper ville han alltid visa sig på styva linan, och göra narr av folk för att plocka billiga poäng. Och den här dagen var det jag som blev offret. Carl-Anton hade nämligen tagit med sig en tidning av pornografisk natur; och märk väl att det här utspelade sig i början av 2000-talet, man var ganska svältfödd vad gällde naket. Alla testosteronstinna grabbar flockades kring Carl-Anton och tidningen, så även jag. Jag vet inte om det var porren så mycket som känslan av att få vara med. Att också få ta del av den där skatten som han hade i sin ägo.

… Men det fick jag inte. Innan jag hunnit bläddra hade Carl-Anton dragit tidningen ur mina händer, och hånskrattade: ”Men Werner, sånt här är väl inte du intresserad av?”

Det kändes bara så tungt. Jag hade blivit vägd och mätt och var inte värdig att titta på snusk med de stora pojkarna. Jag fick sitta vid barnbordet och äta. Jag var för liten.

Den där sketna porrtidningen satte nog djupare spår än varken jag eller Carl-Anton hade trott.

Nyckelord: , , ,