Det här med Norge

norgefail Det här med Norge

För er som levt i en förseglad skokartong den senaste veckan, samt för er internetarkeologer som 500 år in i framtiden hittar den här bloggen och inte riktigt minns vad som hänt, så kan jag berätta att det har sprungit runt en galning och mejat ner folk på ett norskt ungdomsläger. Jag har inte riktigt satt mig in i varför, men jag antar att han tycker att han gjort mänskligheten en tjänst.

Ovanstående status publicerade jag samma natt, när jag mitt i World of Warcraft-töcknet såg att det smällt en bomb i centrala Oslo. Hela Facebook var fyllt med folk som beklagade det hela och grät å vårt grannlands vägnar. Jag tycker inte om att vara politiskt korrekt, så själv kommenterade jag min WOW-mantel som jag precis köpt. Hihi. Lite senare såg jag att det inte bara var en detonerad bomb det var tal om, utan över 60 mördade ungdomar. Då fastnade fnisset lite i halsen. Men jag är ju inte den som tar bort mina egna statusuppdateringar. Det gör man bara inte.

Så här är den, min förklaring på varför jag skrev som jag gjorde. Men jag tänker för den delen inte börja skriva samma saker som alla andra gör när sånt här händer. Jag menar, det är väl ingen som tycker det hela är roligt eller positivt. Det säger sig självt, och är underförstått utan att jag behöver meddela resten av min bekantskapskrets att även jag tycker att det är hemskt.

Men okej, för den här gången. Nu vet ni. Jag tycker inte att det var kul, det som hände. Trots att det är underförstått.

Nyckelord: , , ,

Tragedin i Huddinge

7061 big toyland Tragedin i HuddingeKära vänner. Läsare. Medmänniskor.

Idag var jag med om vad som mycket väl skulle kunna vara mitt livs största tragedi. Jag sitter nu här både skakad, ensam och rädd. Jag ber alla känsliga personer att sätta sig ner innan ni fortsätter att läsa, ty detta kommer inte bli nådigt.

Häromdagen köpte jag ett dragspel. Ingen jättegrej, jag planerar trots allt inte att säga upp mig och bara livnära mig som dragspelstrubadur; utan mer som en rolig grej för en billig penning. Hanna 2, min ex-ex-ex-flickvän, pratade jämt om sådana så därför köpte jag ett liknande till henne i present. Sen fick hon det när det tog slut, och jag har på senare år ångrat att jag inte behöll alltihopa istället. Så därför köpte jag ett eget, och idag kom det.

Mina ivriga fingrar gick som lärkvingar medan jag dreglande öppnade paketet. Däri låg ett mycket vackert litet dragspel, precis lagom för en liten bjö… eh, man som jag. När jag tog upp det såg jag dock hemskheten. En av tangenterna kärvade, och instrumentet var ospelbart.

Nu har jag kontaktat leverantören och ska få ett nytt paket nån gång nästa vecka. Men som läget ser ut nu så blir det varken temat till Amelie från Montmartre eller Bella Notte. Och det gör ont. Det gör ont i hjärtat.

Nyckelord: , ,