Ung ilsken gamer är ung och ilsken

Igår klarade jag då äntligen Zelda, och kan konstatera att det var ett episkt spel. Hör ni det? EPISKT! Däremot innehöll spelet en  hel del… ska vi säga, enerverande moment. Bland annat fanns det ett extra-uppdrag där man skulle spöa åtta bossar på raken för att få den bästa skölden i spelet. Och den skulle givetvis jag ha.

Så jag påbörjade utmaningen, väl medveten om att det skulle ta hus i helvete om jag misslyckades. Efter att ha dödat fyra bossar så tryckte jag på fel knapp och valde att jag ville börja om från början. Det var roligt bara det. Jag bet hårt i insidan av kinden, och satte mig sedan och började om. Försök nummer två kom jag faktiskt till boss nummer sju av åtta, men förlorade för att jag gjorde en sak samtidigt som spelet ville göra en annan sak. Då orsakade det hela en bugg, och det jag gjorde registrerades inte. Så kan man väl säga, utan att gå in på nördiga detaljer.

Så då förlorade jag igen, och tog väl det hela ganska bra. Här är resultatet:

  • En handkontroll i golvet. Den höll.
  • Ett bett i min egen axel. Den höll också.
  • Ett krossat glas, mest för att få ha sönder något. Det höll också, men efter några upprepade kast slutade det att hålla.

Nu får ni inte tro att jag är helt sjuk i huvudet bara. Som någon som slår sönder halva lägenheten när han förlorar i ett simpelt tv-spel. Så är det faktiskt inte. Tvärt om; jag har full kontroll hela tiden. För det första så var glaset i fråga ett McDonalds-glas jag fick gratis. Och för det andra så kastade jag det mot botten av en papperspåse, för att slippa behöva plocka upp alla skärvor efteråt.

Det, mina vänner, är kontroll.

Nyckelord: , , , ,

Mycket spelande har det blivit

Nu är helgen snart slut, och jag har inte gjort ett skapandes dugg utöver att spela Zelda.

Både tummar och pekfingrar i båda händerna är skinnflådda. Det är så det ska vara!

Nyckelord: , , ,

Imorgon släpps det

Jag vill bara förvarna för att det eventuellt kommer att bli lite dåligt med bloggande i helgen. Och dåligt med mycket annat också. Typ ätande. Sovande. Salahuddin-matande. Ytterdörröppnande.  Ja, ni fattar.

Nyckelord: , , ,

Irriterandestast någonsin

Ikväll klarade jag Bayonetta till Xbox 360. Ett actionspel där man springer runt och spöar monster med svärd och snytingar, typ.

… Kanske det mest irriterande spel jag någonsin spelat. Jag kan bara säga att det var tur att jag klarade det, då mina nerver sannolikt inte skulle orkat med mycket längre. Jag tror aldrig jag har svurit så mycket åt ett spel. Dels så är det fruktansvärt oförlåtande, i den mening att man vid minsta feltryckning får utstå en miljon smällar utan att kunna värja sig. Och dels så finns det vissa knapptryckarmoment som får en att vilja peta ut ögonen av frustration.

Jag ska förklara.

Låt oss säga att jag precis spöat en svår boss, och svettig gör diverse segergester i soffan, och för en kort sekund känner mig som världens bästa tv-spelare. Precis innan bossen faller ner död vid mina fötter (eller okej, min karaktärs fötter) så drar den en sista desperat attack som man i spelet måste undvika genom att ducka/hoppa med en speciell knapptryckning. Vilka knappar det handlar om visas på skärmen i någon nanosekund, och då gäller det att trycka precis så för att klara sig. Annars dör man, direkt. Var man dum nog att andas ut och slappna av för en sekund, ja då kan man känna sig jävligt rökt.

Handkontrollen var på väg att åka i golvet åtminstone ett par gånger, men det fanns tydligen en liten uns av sinnesnärvaro kvar i mig, eftersom jag lät bli. Däremot fick dessa moment mig att utstöta följande:

Men… Hur fan skulle man förstå att det var så man skulle göra?! Jaha, nämen okej! Jag borde FÖRSTÅTT att det var så. Åh, dumma mig som inte fattade det. Jag är ju ingen japan! Alla japaner förstår sånt direkt! JÄVLA JAPANER!!

Förlåt mig, alla läsare med japansk härkomst. Jag har inget emot er. Men spelet fick mig att göra det. Förstår ni inte? Det var spelet! SPELET!

Nyckelord: , , ,

PSP 1 – Daniels manlighet 0

Kära dagbok. Idag var jag med om ett litet prekärt missöde. Jag låg i soffan och spelade tv-spel, närmare bestämt PSP. Det står för Playstation Portable, och ni oinvigda kan se hur konsolen ser ut om ni tittar på bilden här bredvid. Fin va? Sådär ser min ut. Svart och glansig och väldigt macho.

Tyvärr gjorde jag idag åter igen misstaget att försöka spela fightingspel. Varför lär jag mig aldrig att jag inte kan spela sådana? Det finns nämligen ingenting som gör mig så arg som fightingspel. Jag är i allmänhet ganska bra på att spela, men när det kommer till just den här genren så förvandlas jag ett monster av frustande ilska så fort något inte går som jag vill. Och efter att ha dött mot samma motståndare tio gånger i rad kände jag för att kasta PSPn i golvet. Som tur är så är jag, även när jag är så arg, fortfarande tillräckligt vid mina sinnens fulla bruk för att inte vilja ha sönder saker med flit. Så jag kastade PSPn i soffan istället.

Jag hade dock missat en liten variabel i ekvationen. Skiten studsade från soffan, ner på golvet, och det var slutet på den skärmen.

Jag satt en stund och svor för mig själv, men insåg att jag omöjligt skulle kunna skylla ifrån mig. Bara att bita i det sura äpplet, och skamset beställa en ny. Operation ”Hitta en så billig PSP som möjligt som jag kan använda tills den nya kommer ut julen 2011″ inleddes. Och jag hittade faktiskt en för under tusenlappen. En Limited Edition och allting! Så den beställdes snabbt.

Det fanns bara en liten hake… Inte ett ord. Jag vill inte höra. Tyst!

Nyckelord: , , ,

Taktiker troll: Låt oss klibba ihop

Jag ber om ursäkt för tillfällig bloggtorka. Jag har inte slutat blogga, jag har inte skaffat ny flickvän, jag har inte hängt mig i lampkroken. Så don’t you worry!

Däremot har jag köpt ett spel till Playstation Portable. Tactics Ogre: Let us cling together heter det, och det står för närvarande för minst 90% av mina svordomar om dagarna. MYCKET irriterande spel. Kanske det mest irriterande jag spelat sen jag försökte göra alla extrasaker i Zelda, och bet mig själv i armen efter att ha misslyckats tjugonde gången i rad på en grej.

Ett exempel. Mina gubbar står prydligt uppradade för att eliminera motståndarens. De marcherar så sakteliga mot fiendetrupperna, men en liten ful bågskytt hinner få iväg en pil. ”Jävlar” säger jag. ”Bara inte DEN gubben” säger jag. Det blir den gubben. ”Bara inte en critical hit” säger jag. Det blir en critical hit. ”Dö för i helvete inte bara” säger jag. Gubben dör. Ingen lyssnar på mig. Resultatet blir således att jag antingen skriker rakt ut, säger ett gäng med könsord i följd, eller stänger av och säger ”problem solved” för mig själv, för att sedan gå och göra nånting annat.

Nyckelord: , ,

TV-spelsinducerad scrotumruptur

Okej… Nu var jag med om en ganska prekär situation, och nu har jag ont mellan benen. Jag spelade Rock Band på PS3 och blev lite irriterad då jag efter upprepade försök inte lyckades klara ”Number of the Beast” pga dess SJUKA JÄVLA IDIOT-SOLO. Hrrm. Nåja, jag kan se framför mig hur scenariot på akuten skulle se ut.

Läkare: Jaaaaha, hur var det här då?
Daniel: Jo, du förstår… Jag har så fruktansvärt ont i pungen.
Läkare: Aj, aj. Hur gick det till?
Daniel: Ehm… Jag spelade Rock Band. Och så blev jag så arg mitt under en låt, att jag slog till gitarren medan den låg i knät. Och, eh, ja… Jag slog den rakt mot pungen helt enkelt.
Läkare: Number of the Beast, eller hur?
Daniel: Det vet du.
Läkare: Nu igen… Syster Märta-Gerda, hämta sprutan!

Nyckelord: , , ,

Uppdatering, at last!

Ni har bönat och bett om en blogg-uppdatering. Ni har slitit ert hår. Ni har gråtit er till sömns. Här kommer den.

Jag har beställt en ny dator. Jag tokspelar Final Fantasy XIII. Jag har träffat en fullkomligt underbar tjej. Jag går på arbetsförmedlingsmöten ibland. Jag hälsade på mormor idag. Jag funderar på att köpa ett par fina högtalare. Jag åt pizza idag. Igår åt jag kebabtallrik.

Det går bra nu.

Nyckelord: , , ,

Final Fantasy XXII… Oh wait.

Jag har spelat sönder både fingrar, ögon och nattsömn.

… Men jag längtar tills i morgon!

Nyckelord: , ,

Final Fantasy XXI… Oh wait.

I morgon släpps Final Fantasy XIII. Som jag längtat! Förbokade spelet för tre och ett halvt år sedan. Det kommer bli epic.

Nyckelord: ,