Idag var jag i den lokala lekparken, och… eh… lekte.

|
Idag var jag i den lokala lekparken, och… eh… lekte. Jag gillar när man sitter på jobbet och upplever en ganska lång period av att det inte finns så mycket att göra. Sedan söker man, smått uppgivet, på youtube efter ”man shits himself”, och det dyker upp som förslag eftersom man sökt på samma sak förut. En ung man ventilerar sina funderingar kring det som i folkmun kallas träning. Tittar på finalen av Juniorhockey-VM. Bara jag som skrattade högt åt den här scenen i periodpausen? - Älskling! Älskling! Titta! Vi är på tv! Ibland har jag ett helvete på jobbet. Jag har velat berätta min historia så länge. Men det har bara inte gått. Ni måste förstå mig. Jag menade aldrig att dölja nåt för er, det kändes bara för tungt. Ikväll känns det äntligen som att tiden är inne. Ni förtjänar att få veta. Få veta mitt beslut. Medan jag väntar på att avlida under Kraftiga KaskadKräkningar (KKK) passade jag på att komponera ett litet stycke, med tillhörande musikvideo. Jag är inte den som tycker om att skryta, men det känns som att jag kanske har en framtid inom den här branschen. Vi får se om det blir Sony eller Universal som signar mig först. Beror på vem som bjuder högst. |
|
|
Copyright © 2013 Daniel Werner – Den unge Werners lidanden - All Rights Reserved Powered by WordPress & Atahualpa |
|
Kommenterat